Vad känner du?
2005 | längd 03:16
Konstnären beskriver sitt verk: En animation om evighet. Stenen sitter på klippan och är. Havet böljar i bakgrunden. Efter en stund börjar stenen skratta och falla sönder en bit åt gången. Bitarna försvinner ur rutan, i bilden syns endast klippan och havet. Stenen återvänder skrattande och grymtande en bit åt gången, tar sig samman och blir stilla. Det blir kväll, och stenen sitter fortfarande på klippan medan havet böljar i bakgrunden. Verket Är och förblir kan först väcka förundran, inte rör ju sig en sten på det där viset. Stenens skratt och rörelser kan väcka glädje. Videon kan också väcka sorg, månne stenen känner sig ensam vid det vida havet, på den stora klippan? Men, å andra sidan kan man ju inte veta det, för en sten har väl inga känslor?
Konstnären berättar om sig själv:
Jag är modern dansare och koreograf, fotograf, trummis, tvåbarnsmamma, partner, kvinna, dotter och lillasyster. Jag tycker om då jag i mitt hem kan höra fågelsång och att jag genom fönstret ser träd, himmel, koltrastar, kaniner, fasaner och ekorrar. Jag är i första hand dansare och uppträdande artist, i andra hand koreograf och sedan videokonstnär. Härtill gör jag olika samarbeten inom fotografi, video och musik. Koreografi betyder att komponera dans.
Jag inspireras av frågor som saknar svar samt av skrivna eller tecknade instruktioner enligt vilka jag kan skapa verk och uppträda. På sistone har jag arbetat genom synsinnet. Jag är inspirerad av frågan: “Tänk om allt det som jag ser då jag dansar inverkar på hur jag dansar: de andra dansarna, taket, golvet, väggarna och allt det som syns i en danssal eller teater; elledningar, lampor, gardiner, publik och alla dessa sakers färger, former, ljus och skugga, om allt det inverkar på hur jag dansar?” Det är kul att leka att man dansar till exempel med en skumsläckare som finns på väggen utan att man rör den, endast genom synsinnet. Eller att man försöker “dansa skumsläckare”, eller dansa som en gardin!
Uppgift: Är och förblir – Diskussionsväckare