Läromedlets målgrupp är elever i högstadieålder samt studerande på andra stadiet. Läraren får att bekanta sig med verken (titta på dem) och de samhörande uppgifterna på förhand och fundera hur den egna gruppen bäst kan använda läromedlet.
Uppgifterna torde vara frivilliga. Man kan göra klart för eleverna att man inte behöver berätta personliga saker för andra om man inte vill. Påminn också om att alla endast ska tala om sina egna angelägenheter, inte andras. Man ska ändå kunna tala rakt och öppet på ett allmänt plan. Det är viktigt att eleverna får uttrycka sina tankar och känslor, även om de skulle vara negativa. Begränsa inte samtalet och tankarna för mycket på förhand, men se till att diskussionen eller annat uttryck inte blir förolämpande eller förringande. Läraren bör be om motiveringar och bakgrund till de olika åsikterna. Ibland kan det vara nödvändigt att sätta ord på saken ifall pratet blir för förolämpande eller hatiskt. Det lönar sig också att ta upp vilka konsekvenser hatprat kan ha för andra och en själv.
För vissa deltagare kan rakt prat om könets och kroppens mångfald betyda att de hamnar utanför sin bekvämlighetszon. Man kan berätta för eleverna att detta inte är farligt, utan ibland till och med nödvändigt för att kunna ändra sin egen tankevärld och betrakta saker kritiskt. Att befinna sig utanför bekvämlighetszonen betyder inte automatiskt att det är ett otryggt läge. Under lärarens ledning bör läget i klassen vara tryggt för alla, även om man stundvis skulle hamna utanför sin bekvämlighetszon.